Skåneleden, Ås - Ås etapp 5 - 6 del 1.
Söderåsens Nationalpark – Jällabjer – Anderstorps Eneskog – Natthall.
Äntligen kom ”sovaute” premiären, som jag har längtat! Bara tanken på att krypa ner i sovsäcken, ligga där ute mitt skogen och bara lyssna på alla ljud. Nu var det dags. Som ni kanske har förstått redan, håller jag på att vandra på skåneleden, tanken är att gå alla etapper som INTE är asfalt. Så nu början resan vidare på SL3.
Jag plockar upp Annika och vi kör inom affären för att köpa på oss lite gott. Nu när bilen full av packning och mat kör vi mot Skäralid. Solen lyser och det ska bli upp till 10 grader idag. Det stod ca 10 bilar när vi kom fram vid 10:30 tiden, vi packar ner lunchen i ryggan och ger oss iväg mot dass. 😉 Nu är vi redo för dagens vandring i alla backar. Denna gången skulle vi hålla till på sidan mot Odensjön, Röstånga. 
När vi kommer fram till Skärdammen såg vi att svanarna hade kommit tillbaka. Det ligger fortfarande en del is kvar på dammen, men inte så att man kan gå på den. Över bron och så börjar klättringen på vita leden som vi följer tills vi möter skåneleden.
Vi går förbi Liden en lite söt stuga. Kan säga att vi redan gjort några höjdmeter.
Efter ett tag kommer vi fram till ”stenmossalandet”. Vi beslutar oss för att gå en bit uppåt, rätt blött runt stenarna.. 
och så ser jag den, stenhunden som släcker sin törst. Eller är det bara fantasin?
Upp och ner för backarna, glida över isen och hoppa över stock så kom vi fram till vägen ner mot Rallaté. 
Nu skulle vi kolla på lava resterna från vulkanen. Över bäcken och ner, ner och ner. Då såg vi vägen. Nää… vi vänder upp igen. Vulkanen får vänta. 
Väl uppe på leden igen vandrar vi vidare mot Härsnäsdammarna. Efter ett tag kommer vi fram till korsningen av SL och gröna leden. Då väljer vi att fortsätta på vägen tills vi möter gröna leden igen, då vi viker av mot dammarna och lunch. 
Här blåser det kalla vindar, så letar upp ett lä plats.
Så gott det ska bli med lite lunch. Jag kokar upp vatten till ”meal cup” på lilla köket.
När värsta hungern är stillad och benen har vilat lite, säger vi hejdå till dammen. 
Och börjar vi vandra gröna leden upp mot Gamla vägen som vi väljer att följa på vägen tillbaka. 
Jag bara njuter av solen och att få vandra i vår härliga natur.
Rätt som vi går där på vägen och snackar, får vi syn på en häftig gran. Eller vad säger ni? Är den inte cool. 😉 Man kan nästan tro att den har blivit klippt.
Vi kommer fram till Serpentinvägen och går över, nu har vi fått syn på Killahuset. Killahuset kan man hyra om man vill. 
Efter en bit möte SL igen, 
och nu valde vi att gå uppåt. Här är det väldigt långt ner eller ska man säga att jag är väldigt högt upp? Jag tittar ner i ravinen allt är en enda blandning av brunt och grått. Nästan så man längtar efter allt grönt. 
Nu tar vi trapporna ner till Skärdammen och en kaffepaus. Brant, brant och åter brant men klarade att komma ner hel.
Nu börjar man se mer folk som grillar och promenerar runt. Vi slår oss ner på en bänk vid dammen och tittar på alla änderna som simmar runt. Om en månad eller två kommer man börja se bon och en månad senare kläcks det i buskarna och det simmas i dammen av små dunbollar. Fast jag gillar ju inte fåglar egentligen, bara på avstånd går det bra. 
Vi fikar klart och går rundan runt dammen. 
Vem bor här?
Hittar ni rödhaken? 
Man känner sig liten när man står här och tittar upp. Nu har vi fått nog av backar, vatten och folk så vi går till bilen och kör vidare.