Sista helgen i November.
Äntligen var det dags att träffas igen…. vi träffas ju nästan varje dag ändå. Men nu skulle vi ut i skogen. Tanken var att vandringen/övernattningen skulle vara i Store Mosse nationalpark, men vi kom fram till att göra det till våren. Stugan som vi skulle hyrt har ingen ström, vatten eller inne toalett och det kan vara lite kallt i November. Kanske inte för oss gamla scouter/vandrare utan för de andra två ovana…. *S* Så vi höll till uppe i stugan istället. Helgen startade uppe på Sånna gårdens julmarknad, där köptes det te och kransar, när vi kände oss färdiga men ”juligheter”, körde vi upp till stugan.
Jag hoppar av bilen för att låsa upp/låsa bommen. Snön ligger så härligt vit på vägen den sista biten upp. Jag ställer mig vid stengärdet. ÄNTLIGEN. Tystnaden, kylan biter lite lätt i kinden ANDAS. Det är precis vad jag behöver efter nästan 2 veckor med bank i bihålor.
Men.. nu ska bilarna tömmas, brasan ska igång, kaffet ska kokas och lussekatten ska tuggas. Och där sitter vi alla fyra framför brasan och njuter, värmen kryper in i kroppen och då kommer vi på att vedkorgen måste fyllas på.
Så jag och Annika tar på oss, hämtar rullebören, ner till hönshuset och lastar ved. När veden väl är inne så blir det kokt korv till lunch. Och som vi har snackat och snackat hela eftermiddagen. Det blev en liten runda i skogen för tre av oss, eftersom en går med kryckor.
Men nu börjar det bli dags att fixa middag, fläskfilé gratäng med ostbågebullar/ost sås med ris och sallad till. Stor aktivitet i köket.
Kan man ha någon bättre bordsplacering?
Sen var det äppelpaj till kvällskaffet. Gott. Rätt som det är ser jag en skarp ljusstrålen genom gardinen, VA… kommer det en bil? Nä bommen är ju låst. Hahaaa… säger Annika och Annelie som kikar ut, en bil nere på vägen. Jahaa… Men efter bara en liten stund ser både jag och Annica ljuset i andra fönstret. Det stämmer det är någon utanför stugan. Sen ser jag personen på andra sidan om huset, där den går mot vindskyddet. En vandrare som varit och hämtat vatten. Hahaaaa…
Och då blev det klart att följa med oss ut på vandring det mörka halvåret finns inte på kartan. Kvittar att vi alltid en brasa som ljus. Och inte blev det bättre när Annika snackade om vildsvinen hon hörde i Jällabjär. Men följa med vill tjejerna till våren. Snacket fortsatte ett bra tag till innan det var dags att krypa ner i sängen. Klockan var närmare 8 när vi vaknad, efter en skön nattsömn.
Eller hur Annelie?
Nya bullar till frukost och sedan var det dags att städa av stugan. Bilarna packades igen och vi sa hejdå till skogen och körde hemåt. 
Och nu är det en ny vecka med 2 dagar semester och jobbhelg som väntar. Snön ligger så härligt vit utanför. Kan nog bli en dags vandring en av dagarna.