Tingvalla skogen.
En solig dag i mars blev det en vandring i skogen på ny led. Det finns 6 olika slingor runt om i Tingvalla, med start vid foten av Söderåsen. Även SL ås till ås startar här. Sök bara på leder i Tingvalla så hittar ni mer info/karta. Men vi valde att starta där jag brukar parkera när jag går till Maglabykärr, men denna gången ska vi gå på andra hållet.
Rävastenen ett minne från den senaste inlandsisens framfart på åsen. Folket på stenåldern använde denna sten som en offer- och mötesplats. Så det ska ha runnit mycket blod över stenen på den tiden. Stenen ska ha fått sitt namn efter att rävar haft sitt gryt här. För stod dentydligen upp. Det skall även legat en stenålders by här, men nu vandrar vi vidare.
Vi passerar ett nytt kalhygge innan vi kommer fram till den första stigen, lite knölig av stenar och en TRÄSKO??? Naturen är väl ändå rätt underbar.
Nu har vi kommit fram till bebyggelse och det blir en asfaltsväg.
Nästa historisk plats på vandringen är Galgabacken. 1830 beslöt myndigheterna i Södra Åsbo härad, att avrättningsplatsen skulle flyttas hit och här har dödsdömda blivit av sitt huvud på stupstocken. Vid ett tillfälle högg bödeln så dåligt med sin yxa första gången att han fick hugga tre gånger till, samt slå en gång med yxans baksida för att lyckas… väl döda så grävdes kropparna ner på backen. Men vad är det för runda vi valt??? Bara ett attans mördande…
Äntligen lite fint att titta på längs vägen, krokusar, höns och en häst.
Nästa historiska plats är Skannehögen, är det blod och mord igen eller?? … en gravhög och här ska mannen Skanne ligga tydligen. Vi skyndar vidare med snabba steg ner mot NR Kalvahagen.
Årets första videkissar.
Jag hittade en väldigt intressant informationstavla. Där det stod att: just här för 16 000 år sedan, när inlandsisen hade försvunnit från trakten, var havsnivån högre än idag och denna lilla ås sköt ut som en udde i havet. Då måste det väl betyda att allt som idag ligger från Söderåsen à väster ut inte fanns.
Tittar man noga på denna bilden ser man den vita lastbilen, det rakta sträckt mitt på bilden som kör nere på 21:an. Nog med funderingar över detta.
En snabb titt på Arboretum innan vi går över vägen och in till Makadambrottet.
Mellan 1903 – 2010 krossades gnejsen, som användes till vägmaterial/ blandades med cement till betong eller till att förstärka järnvägsbankarna. Man känner sig rätt liten när man tittar ner de 100 m mot botten. Medans vi står där och kikar, svävar en stor fågel över huvudet. Men tyvärr hade jag inte rätt objektiv på kameran så det blev som det blev. Ni får gärna kommentera om ni vet vad för fågel det är.
Runda vit/mörk tandiga stjärt fjädrar, rätt grova ben/klor.
Åter till vandring som nu ska vända tillbaka och in i Tingvalla skogen för att hitta den perfekta lunch platsen.
Ska vi ta bänken vid bäcken eller först backen upp? Vi kör backen upp och siktar in oss på bänken där upp.
Finns många konstiga djur i vår hage.
Äntligen uppe för backen, nu ska vi sitta i solen och äta lunchen. Med macka i magen så vandrar vi vidare på SL och samtalet kommer in på när vi vandrade här med scouterna.
Solen värmer så gott när den tittar fram bland träden, vårbäcken porlar i backen och några träd står i knopp. Vi får två väg val på denna sträckan, men när vi kollar in kartan så väljer vi SL, som blir en längre runda. Men vad gör det.
Jag älskar trädens form, den grön stubbe och den lilla citronfjärilen korsar min väg.
Någon som inte ser så bra ut längre!
En vacker mur som rasat ner på stigen.
Nu är det bara rak sträckan kvar till bilen. Väl i mål så bestämmer vi oss för att köra upp till stugan och fika.
Snödroppar står så fint i solen.
En stund på pallen i solen och sedan är denna vandrings dag slut.
