minvandrings.blogg.se

Efter planering och väntan blev det äntligen dags för en veckas vandringar och upplevelser i Blekinge. Vad är det jag vill se och uppleva? Gå runt i städer eller naturen? Svaret är ju enkelt… naturen. Under våren satt jag och kollade runt på alla olika naturreservat det finns i Blekinge, hämtade informationen på Instagram, Facebook, ark56 och vanliga turistinfo. När jag hade hittat några intressanta ställen så checkade jag av med Annika vad hon tycker. Sen får man ju se vad vi hinner, vissa saker är bokade som typ Tjärö, Mörrum och Ronneby. Men vi tar det från början.

Laxens väg upp för ån är rätt imponerade, att denna lilla fisk har sådana kraften. Tyvärr så kom de ingen lax idag när vi stod där och tittade. Vid forsen står staty, Laxflickan som fångat en lax och en har hoppat upp ur forsen. 

 

När vi hade studerat klart forsen utan firre så gick vi i Laxens hus och köpte te, samt kaffe…. Eller om man nu kan kalla L-B lila för kaffe? Men det gick rätt bra med ett wienerbröd till. 

Fina fikaställen.

 

Ett snabbt stopp in om mataffären för att köpa lite lunch innan vi drog upp till Hönebyggets NR. Vägen in/ner NR var en liten grusväg som går längst stupet mot ån. Läskigt. Där är en fin rastplats med bord som vi åt lunch vid. 

NR består av bok- och tallskogssluttningar ner mot ån sedan 1700-talet. Laxaleden går längst med Mörrumsån. Äntligen en hängbro… nästan som uppe i fjällen, gungar lika mycket alla fall. 

 

Enligt skyltar har det legat en kvarn i ån, Rosendala Kvarn 1691-1930. Här tillverkades det bl.a. takspån och träull. Benstampen (en benkvarn) som det maldes djurben i fanns också på platsen, benen hämtades nere på Mörrums järnvägsstation, det ska ha luktat väldigt illa när ben resterna fraktades på hästskjutsen upp till Rosendala. Nu är det bara grunden kvar (muren till höger i bilden) efter att man rev kvarnen på 40-talet. 

 

Vi följde stigen på den andra sidan av ån tills vi kom till en bro, som går ut till en ö. 

Även denna bro och ö fick ett besök. 

 

Sen vandrade vi tillbaka i skogen

 

gungade över bron och väl framme vid bilen ställer vi in nosen mot en liten butik i Asarum, handelsboden.

        

Jag hade sett reklam på Instagram. En lite mysig butik. Köpte lite Te. Efter detta stopp kände vi att det var dags att börja färden mot campingen, med ett stopp i en livsmedels affären i Karlshamn för att handla mat så vi klarar oss i 2-3 dagar. Annika läste kartan så vi hamnade på en tur inom Karlshamn till gamla riksettan, ända fram till vägen innan Bräkne-Hoby där vi svängde ner mot Järnavik. Äntligen framme vid campingen. När vi skulle checka in blev det nästan lite som i Backåkra…. Vi går in i receptionen för att boka in oss, jag hinner inte säga mitt namn för då säger ägare, att jag vet vem du är! VA? Ni ska ha en stuga och jag har bara två kvar! Antingen är du Hult? Nää.... -Du ser mer ut som en Anna, säger ägaren. Som vi skrattade. Attans fel han hade… Men men.. vi fick nyckeln till vår stuga som enligt honom ska ligga bäst. 

 

Och det kan vi hålla med om. Lite bakom och högre upp de andra stugorna. Med havsutsikt. Nu ska vi fixa till sängarna, packa upp för att sedan laga middag. Och det är då vi ser att det inte finns några kokplattor eller husgeråd, som det stod i bokningen att det skulle finnas. Så det blev en runda ner till receptionen för att hämta vad vi behöver. Idag blev det köttfärssås som jag hade fixat hemma och färsk pasta. Mycket gott. Och det är då vi kommer på nästa grej! DISKMEDEL!! Men vi fick lite av den snälla ägaren. 

 

När allt var diskat, yatzy rundorna var spelade och vinet var avsmakat gick vi en runda ner till badstranden och doppade benen. Det blåste rätt så bra. Inget bad ikväll.

 

En sväng upp i skogen, tyvärr var det folk vid vindskyddet så gick en bit till innan vi vände tillbaka. 

 

Nu sitter vi på vår lilla terrass och tar ett glas vin innan vi ska gå en runda på campingen, måste ju kolla in alla husbilar, husvagnar och deras trädgårdar. Vi följde vägen en bit ner mot en liten hamnen och tar en annan runda om alla husvagnar på tillbaka vägen. Sen var det dags att krypa till kojs. På nattens toalett runda satt där en super äcklig padda på vägen. Tur att jag såg den så vi inte trampade på den.