En bit av Signaturleden Ås Ås.
En solig men blåsig lördag nu i mars gav vi oss iväg längs skåneledens sträckan Klöva Hallar till stuga. Men tar det från början, jag hoppade på tåget för att möta upp Annika i Klippan och sen körde vi upp till Klöva Hallar för att börja vandra. Jag har gått denna sträcka en gång innan när jag var aktiv scoutledare. På med ryggan och ner för backen. 
När jag rundan kröken ser jag bron över Klövabäcken, som vi ska gå på och den ser inte så rolig ut. 
Men vi kom över och börjar vandring upp i skogen. På vissa platser där solen sken var det duktigt skönt. 
Det märktes att vandringen gick nära ravinen.
Vi hade inte bestämt oss om vi skulle gå hela vägen till stugan eller vända när vi kom fram till vägen, för när man kommit dit så är det bara vandring på väg ända till Maglaby. Men väl framme så bestämde vi oss för att fortsätt. Det är ”rätt kul” när man kommer upp till vägen går några meter för att sedan vända ner igen och vandra längs med åkern.
En härlig raksträcka! SUCK. Och VÄRLDENS motvind. Vi hade inte märkt av den innan. Jag gick över på andra sidan vägen och vandrade på åkern istället, mycket bättre för fötterna. När va hade svängt in på grusvägen möte vi några vandrare. Sen var det dags med att gena över ännu en åker. -Vad tror du om att hålla kaffe där borta?
Här var det lä så Annika plockar fram köket och ska koka vatten, trodde vi. Åter igen klabbar tuben. Så där satt vi i solen utan kaffe, men kaka åt vi. När vi skulle packa ihop köket testade Annika igen och då fungerade det. VA? Skruva INTE isär gasolen/brännaren. För så vet vi till lunch att det fungerar. På med ryggorna och vandra vidare.
Efter en stund kommer fram till våren och Maglaby. Vi går över bron och ska strax vända upp för backen till skogen. Vi får följe en bit på vägen av tanten som bor i huset, halva vägen upp.
När vi kommer upp så vandrar vi in i skogen och kör lite off road vandring mot stugan. Den vanliga grusvägen har vi gått så många gånger att det får vara nog. Vi stannar till på fotbollsplanen
tjaaa… det har varit en fotbollsplan, en gång i tiden. Här har vi haft många scout aktiviteter.
Dammen denna underbara plats, där man kan sitta och njuta av lite sol, höra fåglarna kvittra. Men idag så var vindskyddet upptaget, så vi valde att gå till stuga och slå oss ner på trappan i solen. Nu ska vi laga lunch! Veggo bitar och en gryta på röda linser och mina torkade grönsaker står på menyn. Vi plockar fram allt, sätter ihop resten av köket och ska tända på. Vad händer då? Köket är dött IGEN. Vad kan man göra än bara skratta åt eländet. Så lunchen fick bestå av kaka och en choklad bit. Men solen var skön.
Så mätta och glada börjar vi vandra ner till byn....
Tussilago.