Åre del 4.


Duved kyrka, 1894 invigdes den. Även denna kyrka ingår i St. Olovsleden så här får man en stämpel. Vattenutkastare i form av drakar sitter på alla fyra hörnen på tornet. Verkar som om det har något med att vattnet inte ska rinna på väggen. Men jag vet inte riktigt. Kantorn satt och spelade på pianot så det var väldigt stämningsfullt.



En mycket fin kyrka så det är väl värt ett besök om ni har vägarna förbi. Ett stopp på Åre glasbruk, där köpte K&P fina glas löv och jag köpte en snigel/gris? Det fanns en fin glas kåsa, men jag köpte inte den.


Sen stannade vi till vid Karolinermonument uppför en nybygg trappa.

Och vilken vacker utsikt!


Fälttåget 1718-1719.


Här i Åre dalen samlades en arme på 10 000 man, som skulle inta Trondheim. Det ska ha varit här vid denna konstgjorda kulle som samlades för avfärden och hit de kom efter slaget. Väl nere för trappan och in i bilen for vi mot Njarka. Upp, upp och ner för backarna på en väldigt grusig grusväg. Väl framme vid byn så fanns det ingen verksamhet, men kåtor.





En same kvinna kom upp tills oss och berättade om hur samerna behandlas i området. De har några kåtor på udde som går att hyra och då lever man som samerna gör.



Solen sken och vi var nöjda av hennes berättelse och besöket i deras hus, så vi återvände med ett leende.

Nu ska vi dra till Tännforsen. Vi började med att hålla lunch innan vi tog rundan ner om fallet.




En kyssbänk på vägen och där satt man och väntade.


På runda finns det skyltar med information om naturen och vad som finns inne i området. Hela området är ett naturreservat 1971, när jag stod och läste på skylten önskade jag nästan att det var vinter istället. ”Vild och vacker? Ibland dånande, som en rockkonsert. Vintertid – blå toner inbäddade i stillheten. Orgelpipor av is fastfrusna på klipporna.” Forsen är vårt största i landet, 37 meter högt. Redan på 1830-talet började turister besöka fallet. Hundra år senare ville statens vattenfallsverk, bygga ett kraftverk men det ville inte folket i bygden. Så nu är fallet skyddat. En del av området ingår i Natura 2000, Europas – mest värdefulla och hotade natur. Är finns många olika lava och mossor som bara finns i detta området.

En av trapporna ner till fallet avklarad.


Men vilket LJUD!




Som vattnet dånade ner för fallet. En vatten ånga låg som en dimma över fallet. Efter en liten vandring uppåt så möte vi hur många människor som helst, som hade gått andra hållet.

Vad in i hela pipsvängen är detta för ett djur?

Och då står man här uppe på fallet.




Vattnet var inte kallt som jag trodde att det skulle vara. Men vi vandrar på och kollar skyltar, undersöker naturen.


Rätt som det var så var vi framme vid bilen igen. Nu var klockan dags att vända tillbaka till Åre, med ett stopp på apoteket och bolaget. Vi gjorde ett besök i grann affären. Ett gott te fick följa med hem, tror att det är gott alla fall.

Till middag gjorde vi ett försök med att göra fläskpannkaka på pannkaksmix, kanske inte riktigt 100, men gott.

Klockan tickade på och ögonen föll ihop. Det tar på krafterna att vara i fjällen.
30/8 6550 steg, 5,21 km