Åre del 1.

 Nu var dagen här som jag hade längtat efter, då vi skulle få åka till Åre. Allting var packat och klart bara att vänta på att klockan skulle bli 15:15  och jag kan gå till stationen. Men rätt som det var ringde Karin. De hade sett att det var tåg strul vid Hässleholm, Erica ställde och körde oss. Vi hämtade upp Annika på vägen. För det hade ju varit typiskt om vi hade blivit stående spåret på vägen till hässle, men 17.10 kom tåget till Hässle och vi  rullade upp för landet i regn och åska, ända till Linköping. Då var det STOPP.
Det regnade in vid dörren. 
Åskan hade slått ner i ett ställverk upp mot Norrköping. Så där hela tåget stilla, vi satt och väntade i 2-3 timmar, sen rullade vi ner till Mjölby för att för att stå där 1-2 timmar, innan vi fick klartecken att köra vidare, för då hade de lagat felet. Men det gick ingen nöd på oss, god dricka och popcorn.
 Så väl uppe i Stockholm 05:11, skulle vi varit där vid 22:55. 6 timmar sena. Men som tur var hade vi en egen sovkupé.
Sakta rullar vi igenom landet och var framme i  Åre vid 12:40 istället för 07:40. Fram med kartan och letade upp vår lägenhet och sedan upp för backen. Och inte nog med backen, rummet på tredje våningen.
 Vi bodde på Gästhuset i Åre. Väldigt trevlig lägenhet.
Efter en snabb vätska, vila och matplanerings paus, vandrade vi ner för backen igen och in i affären för att handla. Men först tog vi en vildsvinskorv i bröd. Så attans god. När vi hade packat in i kylen gav vi oss ut på en vandring i Åre, snackade lite med killen vid bergbanan och sedan plockade vi kartor på torget.
 Bergbanan från 1910 var Åres första lift. Banan går ca 800 meter lång hissbana som har två vagnar som möts på mitten. De första vagnarna var av träkaross och värmdes upp av vedkaminer. Nu är det plåt och el uppvärmning.
Kan säga att det är inte samma värme här uppe som hemma i Skåne, men så jäkla skönt här är. Vi gick inom Åre gamla kyrka.
 I slutet av 1100-talet Började bönderna i socken bygga kyrkan. Det är ingen stor kyrka 5 x 11 meter invändigt. 1673 sattes predikstolen, efter norska traditioner på södra väggen. Sen kom freden och kyrkan blev 12 meter längre och det gjordes ändringar i kyrkan. Bara för att den hade blivit för liten. 1750-talet byggdes klockstapeln efter hur de ser ut i Jämtland på den tiden.
1800-talet började kyrkan bli för liten igen, men då byggdes en ny i Duved.
Kyrkan har även varit en viloplats för pilgrimer på sin väg till Sankt Olavs grav i Trondheims domkyrka. Sägen lyder att Olav den heliga var Åre gamla kyrkas skyddshelgon. Om man går pilgrimsleden, Sundsvall - Trondheim, så får man en stämpel i sin bok.
 Nog om detta. Vi vandrar vidare i byn. Nu börjar både magen och kylan kännas så vi vände tillbaka till lägenheten. Så här sitter vi och har packat inför morgondagen och nu ska vi börja med mat.
27-28/8 8019 steg 6,57 km.