Tjärö 2.
Om jag sov? Ja som en klubbad säl. Låg ett tag och mornade mig innan duschen.
Mot FRUKOSTEN…. Köttbullar, bacon, äggröra, kokta ägg, fil, nybakade bullar, pålägg, te, frukt och grönsaker (de hoppade jag över). Mat koma de lux…och världens utsikt över viken och båtarna.
Men idag SKA jag hitta den där klippan. Så jag vandrade på samma stig, fram till grinden och då höll jag till vänster. Jag trampar på bakom ett par tjejer, rätt som det är säger den ena -hoppsan! Jag tittar ner på stigen och då ser jag den… PADDAN! Eller det var kanske bara en groda. Tvi,tvi,tvi…jag tackade för att de hade varnat mig. Och som de skrattade. Det bjuder jag på…
Nu ser jag vattnet… och KLIPPAN. Fy bubblan. 12 METER. Jag erbjuder mig att ta ett kort när de hoppar, men vi avböjer alla tre. Vi säger hej och jag vandrar vidare över stenarna till en stenhäll, där slår jag mig ner för att vänta in någon som ska hoppa.
Men där satt jag och väntade och ingen kom. Så jag stoppad filten i ryggan och började hoppa på stenarna en bit för att sedan vända inåt land. Skreva. Bara att vända ner igen och vända ner till vattenkanten igen. Jag hoppas vidare på min stenar till det tar slut. Tusan också.
. När jag är på väg tillbaka hör jag hur det går höga toner borta vid klippan. Där står folk uppe… fort framåt Petra. Jag hinner se en hoppa och ta en bild på sista killens landning i vattnet. Vilket ljud när han träffade vattnet.
Nu har jag sett galningarna så nu kan jag vända näsan mot köket och lunch. Skinka/ost fylld pasta. Enkel och gott. Efter vilan på maten, gav jag mig upp på nästa vandring på ön.
. Kanske en runda ner till en badstrand först. Men väl nere vid bryggan vände jag, för där var redan fullt av 2 familjer. Så då tänkte jag ut på nästa udde. När jag går ner över ängen ser jag fåren på andra sidan av kanalen under trädet, är nog lika varmt får de.
Över den lilla bron och sedan valde jag att svänga höger, vill inte störa fåren. När jag går där inne i gräset så tänker jag FÄSTINGAR…. Och traskar vidare. Jag tycker inte om de så jag hoppas det är ömsesidigt.
Upp för den lilla backen så kom jag fram till en stor stenhäll. Men rätt många stora stenar. Var kommer de ifrån tro?
Enligt kartan ska det finnas en badvik en liten bit bort. Kanske kan jag äntligen få mig ett tyst, lugnt och skönt bad.
Blev jag besviken? Dynga/tång bad? Nää… inte så lockande.
Jag går tillbaka och ser om familjen är färdig badade! Jag passerade en Faunadepå! Man ska tydligen samla döda träd i en hög för att gynna den biologiska mångfalden. Här bor hela familjen Larv och de som hackspetten inte äter upp blir till nya skalbaggar. Käka småkryp..
Efter en stund är jag framme vid bron igen och då kände jag att det nog var ”glasstid”, så badet får vänta. Jag stannar till vid kiosken och köper Juni glassen och vatten.
Borta vid kanten ska jag sätta mig. Äta min glass och njuta. ÄNDA till Herr Svan dök upp ner i vattnet och 2 ungar som trodde att den skulle hoppas upp och bita de. Sen att de inte fattade att fåglar inte äter GODIS, är en #¤”%”&”¤” dålig uppfostran tycker jag. Men de slutade snabbt när jag spände blicken. Sen fick jag ju jag min skratt stund 1, när de skulle ner i båten och svanen simmade ditåt. *S* Fin var han i alla fall.
När glassen var slut gick jag ner till badplatsen, en väldigt vacker vik. Med solrosor och bin. Nu ska jag känna på vattnet först, av med sandalerna och doppa stortån, mm lite mer Näää fy vad kallt. Hellre fjällbad än detta iskalla vatten. Jag ställer mig uppe på bryggan för att bli torr om fötterna och då kommer det en kanot med 4 ungdomar i, det gick hit och dit med mycket skratt. Då saknar man våra kanothajker med scouterna.
Nu måste jag leta upp en sval och skuggig plats, då kom jag att tänka på stolarna bakom kiosken. Med utsikt över kanot bryggan. Och då kom skratt nr 2. Ja jag skrattade ju inte på riktig, för jag blev mer orolig. Historian är. Det sitter 2 personer med lite högre ålder än min, typ *pensionärer* uppe i backen. Damen i sällskapet går ner för backen mot en kajak. JA.. jag vet äldre också kan också paddla. Men, damen börjar fixa till kajaken och neråt börjar mannen haltande. Hur ska detta sluta tänker jag och kikar över bokkanten. Efter en stund fäller damen upp en liten plast pall. Hmmm.. det är nu som boken hamnar i mitt knä. För detta vill jag inte missa. Ska han hamna mellan kajaken och bryggan eller? Mannen sätter sig på pallen, på hejad av sitt sällskap. Fötterna ner i kajak hålet och så glider han bara ner i kajaken, hur smidigt ”nästan” som helst. Och sen damen i sitt hål och iväg de far över vattnet. Whauu..
Nu hade klockan plingat för att det är dags med middag, så jag vänder upp över sten hällen och lagar pepparbiff och steka upp potatisen. 
Efter maten gick jag och städade och packade min rygga, för i morgon ska jag åka hem. Känns lite vemodigt att lämna stället. Men det har varit skönt att bara vara, gör det som jag känner för just då och nu. När allt var klart tog jag en dusch och sen satt jag med boken resten av vad som var kvar av kvällen.
Sista dagen, sista frukosten och sista gången jag låser dörren på mitt rum. Jag traskar mer och sätter mig med frukosten i solen, äggaröra, bacon och sen lite annat gott. Jag hade fått nya grannar på gaveln och det var familjen jag hade pratat med lite under mina dagar här. Damen sa att hon var så imponerad av mig. -va då? Du har ju verkligen bara njutit och suttit med din bok överallt. Jaa… du ska kanske prova det någon gång, sa jag. Mmm..ja. sen sa vi hejdå och jag gick ner för att checka ut, äta en glass och vänta på båten.
På en gungaden brygga till en gungande båt mot Karlshamn.
Jag är LYCKLIG och GLAD över att jag gjorde denna resa själv.
Ser ut som om du har haft det riktigt härligt! :) Fina miljöer :)